El Qasmiyé

Nu har vi varit två dagar i det första lägret El Qasmiyé som ligger i södra Libanon, någon mil norr om staden Sour eller Tyr som den också kallas. Vi upplever lägren med skräckblandad förtjusning. Det är knepigt att vara gäst hos främmande människor. Särskilt när de flesta i hushållet bara pratar arabiska. De är få människor här som har jobb. Därför spenderar de tiden med att driva mellan varandras hus, dricka kaffe eller te och umgås. Vi följer efter vår värdinna Samar som små bleka svansar från hus till hus. I alla hus finns ett rum med bast/plastmatta och madrasser längs väggarna. Här både umgås man och äter. Samar pratar med sina vänner, ofta hör vi hur de pratar om ”svenskarna”, och vi sitter och tittar på. Som svensk blir man lätt obekväm när man inte vet exakt hur man förväntas bete sig i en viss situation. Det är nyttigt för oss att försättas i helt främmande situationer. Tur att vi har varandra att hämta stöd från.


Igår körde Samars pappa oss in till Sour och bjöd på falafel. Han köpte två sorter till oss så vi fick dubbla middagar. Orkade inte äta upp. Sen tog han oss på en åktur genom landskapet och vi åkte hem till hans libanesiska vänner. Vi misstänker att vi åkte dit för att han ville visa oss deras stora hus som det bygger och för att han ville visa upp sina svenska gäster för dem. Huset var jättestort och från taket kunde vi se ända till Israel. När vi åkt tillbaka till Samars hus gick vi hem till hennes farmor. Kvinnorna samlas där om kvällarna och skvallrar och röker hubble bubble, det vill säga vattenpipa.


Vi sov fyra stycken i samma rum, i det som även fungerar som vardagsrum och matsal. De sätter upp myggnät och så ligger man på madrasser. Vi har våra sovsäckar med och det var svårt att förklara varför vi vill ha våra egna grejor när det finns filtar här.


Imorse fick vi duscha och äntligen tvätta håret. Skulle gjort det när vi sov hos Ibrahim, men där fanns varken vatten eller el. Han bor i ett ganska fint område som inte är ett läger och han brukar ha vatten men något måste gått sönder.


Nu sitter vi på ett café men ska ta oss tillbaka till lägret. Det är redan mörkt här trots att klockan bara är halv sex. Hinner inte lägga upp någon film idag men det finns en hel del på lager.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0