Trötter

Nu är vi uppe i ett soligt Sundsvall. Resan upp gick bra men vi är alla tre rätt trötta. Jag och Fröken S sitter och skriver på vår barnintervju men duktiga Elin är redan klar så hon har somnat i soffan. Ikväll ska vi ut och äta och sedan ta en öl med en gammal jobbarkompis till mig som pluggar här uppe. Imorgon och fredag blir det två intensiva dagar med föreläsningar mellan 8 och 16. Sedan fortsätter jag till Umeå på fredag för att hälsa på en kompis medan tjejerna tar tåget hem. //Cattis

Hur tänker du då?

Som Elin skrev så har vi suttit med ett grupparbete hela dagen. Kul att få jobba med Elin och Fröken S igen, det var ett tag sedan sist. Men vi blev fulla i skratt efter att i var och varannan mening börja med "Jag tänker att...". Tänk att vi blivit så arbetskadade innan vi ens kommit ut på arbetsmarknaden. För det är nämligen påfallande många socionomer (eller andra som arbetar med samtal) som säger precis så. Även när vi försökte att låta bli så slapp det ur oss. Imorgon blir det i alla fall Sundsvall, roligt tänker jag =).  //Cattis

Magiskt

Både jag och Elin har haft svårt att hinna med att blogga i helgen. Elin har återigen varit ner i landet för att hänga med sin familj och jag har ingen bra ursäkt mer än att jag inte suttit vid datorn. Men här kommer ett litet nattbloggsinlägg...

Kom precis hem från en magisk kväll tillsammans med Fröken S. Vi var båda rätt sega idag efter att ha varit ute sent igår men hade biljetter till Hjärteland på Berns och då får man rycka upp sig. Vi kom till Berns och slog oss ner med ett varsitt glas vin, efter ett tag ser vi att vi sitter vid bordet brevid Christian Kjellvander med familj, kvällens dragplåster. Både jag och Fröken S tycker att det är rätt tufft, vi har någon grej med det där att se kända människor. Först ut var i alla fall Amanda Bergman en tjej med en fantastisk sångröst, väldigt personlig, me like. Sedan kom Kjellvander med fru och jag hade gåshud. Han är fantastisk! Efter lite musik från DJ-båset (där Annika Norlin stod) kom en kanadensisk tjej, Romi Mayes. Hon hade ett helt band med sig och det blev lite mer drag. Men jag och Fröken S var trötta och efter några låtar bestämde vi oss för att gå. På vägen ut sålde de givetvis skivor och jag beslutade mig för att köpa en Kjellvanderskiva, varpå han i egen hög person kommer springande och ska sälja. Jag utbytte två ord men honom, typ "den här vill jag ha" och "tack" men var ändå alldeles lyrisk efteråt..

Nu är jag hemma och imorgon är det seminarium och jag har inte förberett någonting, typiskt. Så det blir nog få timmars sömn inatt. Här får ni ytterligare en liten video med Christian Kjellvander (se den andra jag lagt upp här). //Cattis

Socionomer - en tyst yrkesgrupp

Kom precis hem från skolan där vi hade en intressant diskussion om människors syn på oss socionomer. Jag tror att den uppstod utifrån en diskussion om fattigbloggen där många röster, både positiva och negativa, kommit fram om socionomer eller kanske främst socionomer på socialtjänsten. Diskussionen ledde till prat om hur vi belyses i media. Jag tror jag kan tala för många socionomer när jag säger att jag känner att media inte ger en riktigt rättvis bild av oss. Självklart finns det rötägg inom socionomkåren, precis som det finns inom polisen, läkarkåren eller vilken annan yrkesgrupp som helst. Men det verkar bara vara rötäggen som syns i media när det kommer til socionomer.

Jag kan hålla med många kommentarer på fattigbloggen där de står att socialsekreterarna borde göra uppror tillsammans med klienterna mot makthavarna. De borde belysa sin och klienternas situation. De borde stå på barrikaderna som på 60-talet helt enkelt. Oavsett vilken politiskideologi man sympatiserar med tror jag att de flesta som arbetar på socialtjänsten kan se att så mycket skulle kunna göras annorlunda och bättre. Men socionomerna stretar på i tysthet, många blir utbrända. Och var är facket?

Jag tror att socionomer behöver synas mer och då inte bara i negativa sammanhang. Självklart skall media fortsätta granska (på så sätt blir vi ju också bättre) men jag tror att om man faktiskt visar vad socionomer gör och har befogenhet att göra så minskar den negativa stämpeln om "socfolket". Sen kommer aldrig socialtjänsten bli älskat av alla för socialsekreterare kommer alltid att omhänderta barn och ge avslag på biståndsansökningar för det är vårat jobb.

Känner att det här inlägget blev lite rörigt men kanske förstå ni vad jag är ute efter. Socionomernas yrkesstolthet är ordentligt naggad i kanten och det behöver vi göra något åt. Dels för oss själva men självklart också för klienternas skull!

Socionomer förena er!!
//Cattis

Alcoholic

Går inte så bra med pluggandet idag och bloggar jag får jag dåligt samvete för att jag bör plugga. Så ni får nöja er med lite socialrealism från Starsailor...//Cattis
 


PluggPluggPlugg

Både jag och Elin försöker vara duktiga studenter just nu och plugga 8 timmar per dag, som man ska göra. Vi har en inlämning nästa vecka och eftersom vi ska åka upp till Sundsvall, för att gå på några seminarium som handlar om våld i nära relation, måste vi hinna färdigt med inlämningen innan. Men just nu har jag svårt att koncentrera mig för jag har precis fått reda på att jag fått sommarjobb som socialsekreterare och är både superglad och vettskrämd över det. Helt plötsligt har socionomutbildningen utmynnat i jobb och det är jag givetvis glad över. Men tänk vilket ansvar och makt jag helt plötsligt sitter på, skitläskigt helt enkelt. Jag har tre år av studier i ryggen där vi gång på gång diskuterat bland annat människovärde, förändringsarbete och maktstrukturer. Hur vi som socionomer skall förhålla oss till den maktsituation vi kommer befinna oss i. Vi måste respektera individen och inte kränka henne. Jag tänker att det handlar mycket om tydlighet och kommunikation. Att aldrig lova något som jag inte kan hålla och alltid förklara hur jag tänker. Jag ska verkligen göra mitt yttersta. Åter till studierna... //Cattis

Sommarlängtan

Det soliga vädret har gjort att jag längtar nåt otroligt till sommaren. Vill ha den varma solen mot min nakna hud, gå barfota i gräset och känna lukten av sommarregn. Förmodligen kommer jag behöva jobba större delen av sommaren men det gör ingenting för får jag in tillräckligt med pengar kanske det kan bli en liten resa i september med lite vänner. Detta år kommer jag heller inte bli ledsen när sommaren är slut för det betyder bara att Libanon är nära. Nu ska jag sluta med dagdrömmarna och fortsätta med mitt pluggande.
//Cattis

Nattblogg

Ikväll har jag varit ute och ätit libanesiskt. Elin och jag kommer inte behöva gå hungriga i Libanon har jag en känsla av, grymt god mat. Är det dyrt kan vi alltid leva på falafel. Att äta meze är inte bara otroligt gott det är även bra mycket mer socialt än att äta typ ärtsoppa och pannkakor. Det är så himla trevligt att få femton små rätter framplockade som man sitter och småäter av medans man pratar och umgås. Haft en bra kväll helt enkelt.

Känner att bloggen behöver lite mer musik och jag har ju redan lagt upp Geraldine så nu ska ni få lyssna på underbara Christian Kjellvanders version av Popsicles Not forever. Fick höra häromdagen att jag bara lyssnar på deppig musik... eller så var det jag som beskrev min musiksmak så. Bra är den i alla fall. Lyssna och njut!
Godnatt!!
//Cattis

Kroppsspråk

Kroppsspråk är viktigt i arbetet med människor. I ett tidigare inlägg skrev jag om matchning det vill säga att likna en annan människa så att denna får positiva känslor om dig. I en kommentar till det inlägget tyckte en person att det lät som psykologiskmanipulation och jag vill förtydliga mig.


Matchning kan absolut användas i manipulationssyfte. Till exempel säljare använder sig mycket av matchning när de vill att vi ska köpa produkter och tjänster vi egentligen inte behöver. Det är vidrigt! Men vi kommer inte ifrån att vi alla håller på med matchning. Det är en del av att vara människa. Vi efterliknar varandra redan nu, vissa med större framgång än andra. Tänk bara på när du sitter i samma rum som någon du känner, som pratar i telefon. Rätt så ofta kan du säkert lista ut vem din vän pratar med bara genom att höra på tonfallet han eller hon talar i. I det sociala arbetet finns det ju en stor betydelse att vi förstår den människan som kommit till oss för att söka hjälp. Det är även bra om den människan och socialarbetaren kommer överens för annars blir ett eventuellt förändringsarbete svårt att genomföra. Genom att som socialarbetare då försöka matcha denna människa kan jag känna i min egen kropp vilken sinnesstämning han/hon är i. Jag kan avläsa och förstå om han/hon är ledsen, arg, nervös, ångestfylld, ja helt enkelt vilka känslor han/hon bär på.  Det mest effektiva sättet att tyda kroppsspråk är att själv efterlikna det. Självklart säger inte kroppsspråket allt, så naiv är jag inte men jag menar att kroppsspråket ändå säger en hel del om oss om vi lär oss tyda det. Dessutom så får personen som kommit till mig och mina kollegor ett bemötande där han/hon förhoppningsvis känner att vi försöker förstå henne/honom.


Säkerligen finns det socialarbetare (och personer inom andra yrkesgrupper) som använder sig av matchning på ett negativt sätt. Att genom manipulation försöka få klienten (tycker inte om det uttrycket men jag kommer inte på något bättre) att istället följa sin egen vilja följa socialarbetarens. Här tror jag att det är viktigt med en bra personalgrupp och handledning.


Hmm, finns så mycket mer att säga om detta och jag är själv inte helt klar med alla mina tankegångar. Kommentera och tyck till!


Glad Påsk!

//Cattis

Slut i huvudet och kroppen

Jag blir så glad när jag kommer hem och ser att Elin är så aktiv med bloggen. Jag har miljoner uppslag till vad jag vill skriva om, men de senaste dagarna och även imorgon jobbar jag mer än vad jag är van vid. Jag har nämligen ridläger med 17 barn så idag har jag varit i stallet i 11 timmar eftersom jag ju måste hinna med och att rida min egen totto också. Så mina miljoner uppslag kommer så småningom att mynna ut i blogginlägg men ha tålamod för nu är jag helt slut. 

Idag blev jag kallad på intervju för sommarjobb på samma arbetsplats som Elin så har vi tur får vi jobba sida vid sida i sommar... håll tummarna.

Matchning

Just nu läser vi en kurs som heter "Barn, ungdom och familj i socialt arbete". Förra veckan hade vi kursens än så länge enda bra seminarium. Det handlade om familjebehandling och en av de sakerna vi fick lära oss om var "matchning". För att dra det lite kort för er som inte vet vad det innebär så finns det två typer av matchning; innehållsmatchning och beteendematchning. Innehållsmatchning handlar om att låta motparten ta plats och berätta sin historia, man skall varken hålla med eller säga emot. Beteendematchning handlar om att likna den andra människan i allt från kroppsspråk och ansiktuttryck till ord och andning. Gör man detta får den man pratar med automatiskt positiva känslor om dig eftersom hon känner igen sig och därmed känner sig trygg. 

Jag tyckte det lät mycket intressant och igår sprang jag på en populärvetenskaplig bok skriven av SVTs programledare för Hjärnstorm, Henrik Fexeus. Boken heter "Konsten att läsa tankar- hur du förstår och påverkar andra utan att de märker något". Jag tänkte genast "Denna ska jag ha!" och köpte den på studs. På bussen på väg hem läste jag första kapitlet som handlade om matchning och rapport (uttalas ra-påår enligt boken). Fexeus hävdar inte bara att om man matchar en annan människa så får denna människa positiva känslor om dig han hävdar även att du kommer förstå vad denna människa tänker. "Bingo!" tänkte jag och började genast härma människor omkring mig. Jag hade nu förflyttat mig från buss till tunnelbana och valde ut mitt första offer. En ung kille satt snett emot mig och pratade med en kompis blev perfekt och jag började röra mig som han. Inte allt för mycket för det hade Fexeus varnat om men sådär lagom. Efter ett tag började killen titta på mig och återigen tänkte jag "Bingo!" jag menar, han måste ju ha fått positiva känslor om mig. Fexeus hade också sagt att detta var bra i flirtsammanhang och jag tänkte att det har jag bevisat nu. Sen tänkte jag lite till och kom på att killen faktiskt hade börjat titta för att jag vrålstirrade på honom för att se vilket kroppsspråk han använde. Aja, jag får vara diskretare nästa gång.

Det kommer mer från boken av Fexeus i kommande blogginlägg kan jag lova. Bland annat kommer jag ta upp den etiska och moraliska sidan av det hela.

Annars då?

Jo plånboken (som kvarnenpersonalen sa var grå och inte grön) är återfunnen med alla kort kvar fast utan pengar.
//Cattis

Glasvegas

Vet inte om Elin uppskattar att jag lägger upp en video med Glasvegas men den här låten handlar ju ändå om en social worker. "I´ll be the angel on your shoulder, my name is Geraldine, I´m your social worker." Helt underbar text och vilken social worker skulle inte vilja få en sådan här låt tillängnad sig.
//Cattis

Akta er för Kvarnen

Jag blir så trött. Nu är min plånbok stulen och återigen hände det på Kvarnen. I höstas var det mobilen som någon tog men nu var det min fina gröna plånbok som jag inhandlat på Cos i London som tjuven satte klorna i. Jag undrar vad jag ska göra för att inte bli bestulen. Typ tejpa fast grejerna på kroppen eller nåt. Eller så ska jag designa en väska med kodlås som inte ficktjuvarna klarar av att öppna. Annars så var kvällen trevlig. //Cattis

Självcentrerad

Så var man med blogg. Jag har länge värjat mig från allt vad bloggar heter men den senaste månaden har jag inte stått emot trycket och börjat glida runt på olika sidor. Misstänker att mitt motstånd mot bloggandet egentligen grundar sig i en rädsla att bli fast, en rädsla som verkar varit befogad. För här sitter jag med en egen blogg (nästan i alla fall) och funderar på hur den ska se ut och vad som kommer att intressera kommande läsare. Att vi skapat en blogg visar också på någonting jag länge misstänkt, jag och Elin är självcentrerade. Men för att bortförklara det lite hävdar jag ändå att det är bättre att vi är självcentrerade här och inte när vi träffar de människor vi ska stödja och hjälpa.

Annars då?

Jo solen skiner och det är helg. Rätt bra helt enkelt.

//Cattis 
Nyare inlägg
RSS 2.0