social workers

Det brukar alltid vara skönt att komma hem efter en resa, men den här gången kastade sig olyckan över mig på en gång! Först lyckades jag skära av min högra pekfingertopp på vår vattenkokare. Ja jag förstår inte hur det gick till. Snacka om agressiv vattenkokare! Jag blödde ner hela vasken och fick kväljningar när jag såg hur fingret glappade. Fick sätta mig i soffan med fingret i högläge. Då beslutar sig katten för att straffa mig för att jag varit borta så länge. Helt plötsligt sitter han fast. Med sina huggtänder. I min arm. Så nu ser jag vampyrbiten ut på armen, med två djupa blodiga hack där hans tänder borrat sig in. (Mamma frågade om jag är stelkrampsvaccinerad... Hur vet man det?) Inte kan jag använda pekfingret när jag skriver på datorn heller, för då känner jag hur skinnflikarna skaver mot varandra! Men jag är i alla fall brun, och jag har legat på en solstol och njutit i en vecka. Så trots mina blessyrer känner jag mig nöjd. Men det är faktiskt skönt att vara hemma igen. Imorgon är det plugg igen. // Elin